Läser på bloggen Anaism om hur en elev i Skåne i slutet av juni om pojken som läraren förbjöd dela ut inbjudningar till sitt barnkalas eftersom han inte ville bjuda en elev som mobbat honom under en längre tid. Klassens lärare förbjöd pojken att dela ut inbjudningarna om inte alla blev inbjudna. Skolans rektor ansåg i media att läraren gjort rätt. Enligt tidningen Metro var rektorns kommentar:
– Man kan ju tänka att pojken blev kränkt men det blev också barnen som inte blev bjudna.
→ VÃ¥ra skolor har en skev verklighetsuppfattning” →
Jaha, så är det dags igen. Jag har tidigare skrivit några inlägg om min dotters klass, bland annat här men avstått från att skriva om den mobbning som förekommer i klassen. Detta eftersom min dotter är den av dem som är utsatt för den.
Men nu mÃ¥ste jag lyfta även denna frÃ¥ga. Rapporter om mobbning i min dotters klass viftas bort med ett “äh, det är väl inte sÃ¥ farligt” frÃ¥n klassens mentor. (Mentor är den nya frasen för det som tidigare hette klassförestÃ¥ndare.) En liten klick tjejer tillÃ¥ts förstöra skolgÃ¥ngen för nÃ¥gra elever utan att mentorn verkar tycka det är nÃ¥got problem egentligen. Att en elev fÃ¥tt magkatarr efter att i tvÃ¥ Ã¥r frÃ¥n och till blivit utsatt för trakasserier viftas bort med att det inte behöver ha med skolan att göra.
→ Mobbning är väl inte sÃ¥ farligt?” →
